fuck it all and no regrets

Har varit på så jävla dåligt humör den senaste veckan (snarare två senaste månaderna), men lyckades tillslut sätta mig ner och skriva av mina känslor. Och då kom jag på ett stycke, som jag själv tycker är otroligt fint och faktiskt en låt jag är jävligt nöjd med. Speciellt fiol och cello ljudet jag fick till med gitarren. Använde lite Volume Swell och shit. Valde att inte heller överproducera med en massa saker, som t ex solon, harmonier på gitarren och sången osv. Höll det simpelt och det kändes bäst. Dock blev jag aningen missnöjd med sången då den... är aningen fucked up vid vissa delar. Men jag orkade inte göra något åt saken så det fick vara så. 

Lite egocentriskt kanske, men de senaste nätterna har jag somnat till den låten. Främst för att det reflekterar ju verkligen mina känslor, det är ju jag som skrivit texten och låten. Samt att den är sorlig och hjälper mig att stå ut med min sorg och mående.

Aja, här är den iaf. Min låt Reflection. Notera att detta är en demo, så skulle jag spela in denna i en bra studio och ingen hemma studio, så lär det vara betydligt mer finslipande på detta.


http://soundcloud.com/arvinmoshfegh/arvin-moshfegh-reflection
Direkt länk för text också.

Spelade lite gitarr när jag kom hem idag och kom på ett ganska fint stycke. Simpelt men fint. Ville uttöka det, men så kände jag att jag inte skulle försöka göra något komplicerat. Utan bara gå rakt på sak, det jag tycker passar bäst. Att skriva mer "komplicerat" gör jag i band, känns onödigt att lägga ner så mycket tid på en låt som bara består av sång och gitarr. Lekte runt med Volume Swell och fick till ett ganska coolt ljud som påminner om stränginstrument. Lär ha med det i låten, men inte för mycket. Hundra procent säker att outrot ska bestå av gitarr och stränginstruments effekter som jag kör på gitarren.

Så får väl skriva en text, jobba in en bra sång, spela in, mixa och lite sånt shit så får vi se när den blir klar. Lär ta tid pga min lathet. Menmen.

Satt och grävde lite i massa gamla projekt jag hållit på med och hittade min cover på Downs låt Where I'm Going. Kände att jag skulle spela in den igen, men jag blev för lat efter att ha jobbat på det lite så jag lät det vara som det var. Mixade dock lite innan jag lade upp den. Finns några misstag och den är långt ifrån perfekt, men jag vet inte... Det är lite det som får mig att bli nöjd med den. Att den är slarvig. 

Låten påminner mig helt enkelt om sydstaterna, man åker runt i en bil mitt på en väg i öknen utan att veta vart man är påväg. Och just därför var det bra att den var slarvigt gjord, det gav känslan att man bara spelat in den direkt. Så det kom något bra från det dåliga! Skola imorgon, vilket betyder repa. Kvällskonsert på onsdag i skolan, måste repa ihop det riktigt stabilt nu.. 

Nu ska jag äta lite, förmodligen lira lite Tribbe med Erik och Billy och sedan blir det att sova. 

Hade en väldigt behaglig dröm inatt. Hade varit en obehaglig dröm enligt andra men... "the dreams in which I die in are the best I've ever had". Känner mig asseg och otaggad på precis allt. Repade igår och vi fick ingenting speciellt gjort. Förutom att jag kom på ett ascoolt bas intro samt något som potentiellt kan bli en låt. Mer än det så var alla griniga, trötta och sega. Och vi satt väldigt ofta och spelade helt olika saker samtidigt, vilket blev kaotiskt.

Off too school. Har funderat mer på lumpen och att bli hemvärnssoldat, har bestämt mig tror jag. Det blir lumpen efter studenten. Måste börja göra någon nytta i mitt liv, och jag behöver komma ifrån min omgivning. Man tröttnar ganska mycket på att ställa upp för folk, men att folk aldrig bryr sig om en tillbaka. De behöver en bara person de kan prata ut med, sen har de ingen nytta av en. Fittor. 

P.S. jag är på cpgrinigt humör idag. Hatar precis allt, alla, och mig själv till en viss del. Och specifikt hatar jag min familj. Och de som är "närmaste". Helvete. Det värsta är att idag insåg jag att min livslust och mitt "engagemang" att fortsätta kämpa kommer bara från mig själv. Jag har ingenting i livet som egentligen håller mig igång, det är bara jag som varje dag säger att jag kan klara av det och inte ska ge upp. Trevligt liv.

Jag borde egentligen sova. Skola imorgon och ändå sitter jag uppe hoho. I fredags var jag med i "Vem Bryr Sig?" grejen som Försvarsmakten hade i Sergels Torg. Satt där i en timme. Handlade väl om att "rädda" någon främlig för att själv sitta inne som en fånge utan att veta när man själv blir släppt. Det var faktiskt en ganska udda men bra upplevelse. Även om jag väldigt spontant bestämde mig för att sitta där så har jag under ett längre tag funderat på att gå med i Försvarsmakten som hemvärnssoldat. Jag lär bara vara i Sverige och tjänstgöra i Sverige. 

Dock är jag inte säker. Det är en väg jag kommer ta ifall skolan och musik inte går åt rätt håll. Jag lär tjäna tillräckligt bra för att försörja mig om jag går med i Försvarsmakten, det är en bra träning, bra träning för min mentala styrka osv. Men jag är inte så förtjust i krig, eller våld för den delen. Just därför jag hellre vill vara hemvärnssoldat. Jag vill undvika att behöva avfyra mitt vapen mot någon, och jag vill inte behöva ta någons liv för att rädda mitt eget eller kamraters liv. 

Funderar på att börja med veckoutbildningar typ för ungdomar. Sådana som finns under loven eller mot veckosluten. Vore ganska kul att få uppleva något nytt och testa på. Kanske kan bestämma mig då ifall det är en bra väg att ta efter skolan/musik eller inte. Dock är min äldsta syster HELT emot detta. Hon anser att jag borde gå och jobba med Röda Korset istället om jag ska göra en skillnad i världen. Men jag är bara där för att skydda Sverige, that's all. Och Sverige har inte ens varit i krig på svinlångt tag, så jag lär inte vara i någon fara direkt... Min andra syster lär väl tycka det är coolt att jag väljer det. Mamma lär hata mig, då min morbror dog i krig när hon va 20 år. Pappa har jag ingen aning om vad han skulle tycka. Alla verkar dock vara emot hela grejen att jag funderar på militären. Förstår inte varför. Sveriges militär är inte som allt annat. Det handlar om att ge andra en lika bra vardag som vi har i Sverige. Och jag är inte dum nog att utsätta mig själv för fara. Har jag en önskan att dö kan jag likagärna skjuta mig själv i huvudet istället för att åka ut i krig. Hemvärnssoldat = det perfekta för mig om jag ska blandas in ens inom militären. Det är ganska likt att bli polis eller tillhöra någon insattstyrka, mer eller mindre. 


Och musiken kommer inte jag ge upp om jag väljer att köra på med Försvarsmakten. Jag kan ta upp det igen, jag kan satsa på musiken senare i livet. Men i stunden vet jag inte ens vad jag vill. Jag kan inte ens planera en dag fram, så det kanske är onödigt att tänka på det redan nu. Det enda som oroar mig smått är att för flera år sedan va militären det jag skulle välja när jag inte hade något vettigt att leva för och tänkte "äh, lär inte bry mig om jag dör eller inte". Vet inte om det är en sån känsla jag har nu, eller om jag verkligen ändrat åsikt och tänker annorlunda. Fml. 


Fml på ett blogginlägg om random funderingar när jag egentligen ska skriva om musiken här....

Seg morgon. Vidrigt seg morgon. Grinigt humör, innebandy match (jag är coach för laget), ska repa och massa annat. Vissa saker är väl trevligt att göra, men fml på mitt humör. Vill gräva ner huvudet i kudden och sova bort hela dagen. Sade till mig själv igår att jag skulle spela in mina riff. Men gjorde jag det? Nope. Fattar inte vad det är med mig ibland. Är astaggad påväg till skolan att spela in musiken, göra covers osv. Sen när jag väl kommer hem så är jag trött som fan och orkar inte spela in ett skit. Att spela in är inte det svåra, det är att mixa som är det jobbiga, så jag förstår inte varför jag inte bara sätter mig ner och spelar in riffen innan jag glömmer bort dem. 

Aja. Repade igår med mitt andra band där jag är bassist och kör backing vocals. Vi skrev en stört bra låt. Jag vill inte vara för egocentrisk eller skryta, men basen jag skrev till låten är helt jävla sjuk. Riktigt jävla bra är den. Ok, nu skröt jag lite, men still!

Drar väl en fin, suddig, fuckad bild på trummorna i skolan. Satt och spelade trummor till olika låtar innan repet. Kändes jävligt skönt faktiskt. Blivit jävligt bra på trummor för att inte ens ha ett trumset hemma. Spelar luft trummor, lyssnar på låtar hur de ska spelas och sedan övar jag de gånger jag kan i skolan och det sitter ganska bra. Ska nog skaffa mig ett trumset inom en snar framtid!

(man ser inte ens hela trumsettet, lol)

Satt och spelade in gitarr tracks till Creeping Death igår. Gissa om jag fick massiv ångest idag när jag vaknade upp och insåg att jag hade glömt spara inställningen på förstärkaren, så jag verkar inte ens kunna hitta EXAKT samma ljud som jag använde igår! HELVETE! Jag kommer ganska nära, men det är något konstigt ljud mitt i det hela som skär i öronen som i helvete. Testat att sänka treble och höja mid/bass, men verkar inte kunna få den effekten. Minskat dist, höjt den. Sparade dock det som var närmast... Får hoppas att jag klarar av det senare idag när jag kommer hem.

Första skoldagen, ska nog iväg så jag hinner i tid till lektionen som börjar om 50 (såg det precis, fml). så fuck this shit, I'm off to school, och jag har cpont i öronen. P.S. folk måste sluta ragea på mig pga min ganska breda musiksmak. Satt och lyssnade på Exodus senaste skiva och bytte sedan till Veronica Maggio (Mitt Hjärta Blöder <3) och mamma kom in och var helt "Vafan lyssnar du på just nu?". Blev helt "ehehehe". Otroligt vacker låt, dock tycker jag covern som några grabbar i min skola gjorde är betydligt bättre. Spelade den under avslutningen och jag fick höra den tre gånger (en avslutning per årskurs i aulan, fu att de tagit bort avslutning i kyrkan) och fick helt enkelt tre eargasms. 

Bjuder på en bild med mina nya glasögon untz untz (...)



Ibland önskar jag att jag var född 1971. Då hade jag varit 18 år 1989 och då hade jag fan tagit mig till Seattle för att se denna awesome konsert. Fuuu-